Så bygger du en altan - steg för steg

En altan är ett av de vanligaste byggprojekten för den som har eget hus, och det går utmärkt att göra själv med vanliga verktyg. Det som avgör hur altanen håller om tio år är grunden och stommen, inte trallen man ser. Den här guiden går igenom hela bygget i den ordning det görs, från planering och bygglov till fris och räcke.

Ska du bygga ett lågt trädäck direkt på marken utan räcke finns en separat guide om att bygga altan på mark. Den här guiden utgår från en upphöjd altan i anslutning till huset.

Planera altanen och kontrollera bygglov

Börja med att bestämma storlek, höjd och placering. Tänk på var solen står när du faktiskt använder altanen, hur dörren från huset öppnas och hur mycket plats ett matbord med stolar tar. Ett bord för sex personer behöver ungefär 3 x 3 meter för att man ska kunna gå runt det bekvämt.

Reglerna för bygglov varierar och tolkas olika mellan kommuner. Som tumregel är en låg altan utan tak ofta bygglovsbefriad om den ligger nära marken, många kommuner drar gränsen någonstans mellan 50 och 60 cm över mark, och inte närmare tomtgränsen än 4,5 meter, men en hög altan, en altan med tak eller en inglasning kräver ofta bygglov eller anmälan. Attefallsreglerna gäller i första hand byggnader och tillbyggnader, inte fristående altaner, så räkna inte med att de täcker ditt bygge. Kontrollera alltid med byggnadsnämnden i din kommun innan du börjar, och läs detaljplanen för din tomt. Bor du i ett område med strandskydd eller kulturmiljö kan helt andra regler gälla.

Tänk också på vad du vill kunna bygga senare. Ett tak eller en inglasning som läggs till om några år kräver ofta bygglov, särskilt om taket blir större än 15 kvadratmeter, och ett spabad kräver ett kraftigare bjälklag än en vanlig altan. Vill du ha eluttag för grill, värmare eller belysning är det enklast att dra kabel innan trallen läggs. Rita sedan en enkel skiss med mått där du markerar plintar, bärlinor och bjälklag. Den gör materialberäkningen betydligt enklare och är ofta det kommunen vill se om du behöver söka lov.

Material du behöver

Stommen byggs nästan alltid av tryckimpregnerat virke i klass NTR/AB för delar ovan mark, och klass NTR/A för virke som har markkontakt. Trallen kan vara tryckimpregnerad, värmebehandlad, lärk eller komposit. Tabellen visar de dimensioner som oftast används för en altan i villastorlek.

Del	Vanlig dimension	Kommentar
Plintar	Betongplint, cirka 600 mm lång	En per 1,5-2 meter längs bärlinan
Bärlina	45 x 170 eller 45 x 195 mm, ofta dubblerad	Spännvidd mellan plintar avgör dimensionen
Bjälklag (reglar)	45 x 145 eller 45 x 170 mm	cc 600 mm för 28 mm trall
Kortlingar	Samma dimension som bjälklaget	Styvar upp mellan bjälkarna
Fris	28 x 120 eller 28 x 145 mm	Kantbräda runt trallen
Trall	28 x 120 eller 34 x 120 mm	34 mm tillåter något större cc

Till infästningen behöver du balkskor och vinkelbeslag i varmförzinkat eller rostfritt utförande, samt trallskruv. Vanlig elförzinkad skruv rostar och missfärgar träet på några år.

Virkesklass och korrosionsklass

NTR/AB räcker för trall och stomme ovan mark, men Svenskt Trä rekommenderar NTR/A även för delar där personsäkerheten beror på att träet inte försvagas, som stolpar i ett räcke, och för delar som är svåra att byta, som bärlinor på plintar. För skruv och beslag är korrosionsklass C4 standard för en altan i normal miljö. Står altanen vid en pool, sjö, havet eller en saltad uppfart är C5, i praktiken rostfritt, det säkrare valet.

Bygg grunden med plintar

Grunden är det viktigaste steget. De flesta altaner står på plintar av betong, som antingen gjuts på plats eller köps färdiga. Plinten ska stå på tjälfri grund, vilket i praktiken innebär att du gräver bort matjord och fyller med packat bärlager av makadam eller grus. På grus- och stenmark räcker ofta plinthål på 50-60 cm ned till fast botten. I lerjord och i norra Sverige behövs djupare grävning eller isolering mot tjäle, eftersom tjällyft annars får altanen att röra sig.

Sätt ut hörnen med snöre och pinnar och kontrollera att altanen är vinkelrät med 3-4-5-metoden: mät 3 meter längs ena sidan, 4 meter längs den andra, och diagonalen ska då vara exakt 5 meter. Placera sedan plintarna i rader under bärlinorna, med ett avstånd på 1,5-2 meter beroende på bärlinans dimension.

Justera plintarnas höjd med vattenpass eller laser. Räkna med ett litet fall på ungefär 1-2 cm per meter bort från huset så att regnvatten rinner av. Lägg gärna markduk under hela altanen för att hålla ogräs borta.

Montera bärlinor och bjälklag

Bärlinorna ligger på plintarna och bär hela altanen. Skruva fast dem i plintens beslag och se till att skarvar alltid hamnar över en plint. Mot huset kan bjälklaget hängas i en regel som fästs i husets stomme, men då måste fasaden skyddas mot fukt och infästningen göras i bärande trä, inte i panelen. Många väljer i stället en fristående konstruktion med en extra rad plintar nära huset och en luftspalt på några centimeter mot fasaden.

Bjälkarna läggs vinkelrätt mot bärlinorna med cc 600 mm för 28 mm trall. Vill du lägga trallen diagonalt minskar du cc till ungefär 400 mm, eftersom brädan då spänner längre mellan stöden. Fäst bjälkarna i bärlinorna med vinkelbeslag, eller häng dem i balkskor om de ska ligga i samma nivå.

Kortlingar styvar upp bjälklaget

Kortlingar är korta bitar av samma virke som sätts in mellan bjälkarna. De hindrar bjälkarna från att vrida sig och gör altanen stum att gå på. Sätt en rad kortlingar mitt på spannet, eller var 1,5-2 meter, och förskjut dem gärna lite så att du kan spika eller skruva rakt in i ändträet från båda sidor. Kortlingar behövs också där trallen skarvas, så att båda brädändarna får eget stöd.

Lägg trallen

Börja vid husväggen eller vid den kant som syns mest, och arbeta utåt. Lägg trallen med kärnsidan, alltså sidan närmast stammens mitt, uppåt. Årsringarna ska då bilda en båge som liknar ett leende sett från ändträet, vilket minskar risken att brädan kupar sig och samlar vatten.

Håll ett mellanrum på 5-8 mm mellan brädorna så att vatten rinner igenom och virket kan svälla. En distansbit eller en tumstock gör avståndet jämnt. Använd två skruvar per bjälke, cirka 20 mm från brädans kant, och förborra nära brädändarna. Mer detaljer om själva trallarbetet finns i guiden om att bygga trall, och vilken trall som passar dig beror på budget och hur mycket underhåll du vill ha.

Låt brädorna sticka ut över kanten och kapa dem sedan i en rak linje med kapsåg eller en sänksåg längs en rak ribba. Skarvar förskjuts mellan raderna så att de inte hamnar i samma linje.

Fris, räcke och trappa

Frisen är den kantbräda som sätts runt altanen för att dölja ändträet på bjälkar och bärlinor. Den ger ett färdigt intryck och skyddar ändträet mot väta. Skruva fast frisen i bjälklagets ändar och låt den gå några millimeter över trallens överkant, eller i jämnhöjd, beroende på vilket utseende du vill ha. Kapa hörnen i 45 grader för en snygg skarv.

Ett altanräcke behövs när höjden blir så stor att någon kan skadas vid fall. Boverkets byggregler anger att skydd mot fall ska finnas där det behövs, och en vanlig gräns i praktiken är en fallhöjd på ungefär 50 cm. Räckets stolpar ska fästas i bjälklaget, inte bara i trallen, och räcket ska vara så tätt att ett barn inte kan klättra eller krypa igenom.

En upphöjd altan behöver oftast en altantrappa. Hur du räknar ut steghöjd och stegdjup står i guiden om att bygga trappa utomhus.

Vad kostar det att bygga en altan?

Kostnaden styrs främst av storlek och val av trall. En altan på 20 kvadratmeter med tryckimpregnerad trall landar ofta på ungefär 15 000-30 000 kr i material, inklusive plintar, stomme och skruv. Med lärk, värmebehandlat trä eller komposit kan materialkostnaden bli två eller tre gånger så hög. Räcke och trappa tillkommer.

Tidsåtgången för en van hemmasnickare är ett par helger för en enkel altan, medan grundarbetet ofta tar längre tid än man tror. Hyr gärna en markvibrator för bärlagret, det ger en stabilare grund än att packa för hand.

Vanliga misstag att undvika

De flesta problem med en altan beror på några få återkommande fel. För stort cc-avstånd gör att trallen svajar, och skruv som inte är rostfri eller varmförzinkad ger svarta ränder i träet. Ett bjälklag som ligger direkt mot fasaden utan luftspalt kan ge fuktskador i husets syll.

Glöm inte heller ventilationen under altanen. Luft som kan röra sig under trallen torkar ut virket efter regn och förlänger livslängden avsevärt. Låt nytt tryckimpregnerat trä torka en säsong innan du oljar det, så tar det upp oljan bättre.

Synligt ändträ är ett tredje vanligt fel. Stolpar som slutar i ett öppet ändträ suger vatten och spricker, så sätt en överliggare eller en stolphatt på dem, och förborra när du skruvar nära en brädände så att den inte spricker. Håll också buskar och växter en bit från altanen så att luften kommer åt.

Vanliga frågor

De här frågorna dyker ofta upp när man planerar sin första altan.

Hur långt mellan plintarna till en altan?

Med en bärlina i 45 x 170 eller 45 x 195 mm är 1,5-2 meter mellan plintarna vanligt, och 2 meter bör ses som ett maxmått. Klenare bärlinor eller tunga laster, som ett spabad, kräver tätare plintar.

Vilket cc-avstånd ska bjälklaget ha?

För 28 mm trall lagd vinkelrätt mot bjälkarna är cc 600 mm standard. Diagonal läggning kräver ungefär cc 400 mm, och 34 mm trall tillåter något längre spann enligt tillverkarens anvisning.

Hur stort mellanrum ska det vara mellan trallbrädorna?

Räkna med 5-8 mm. Svenskt Trä anger 5 mm distansbitar, medan många tillverkare rekommenderar något mer för ny, blöt tryckimpregnerad trall som krymper när den torkar.