Så bygger du en trappa utomhus

En trappa utomhus ska vara bekväm att gå i, tåla väder och vara säker även när den är blöt. Det svåra är sällan snickeriet utan att få stegen rätt, eftersom en trappa där stegen är lite för höga eller för korta känns fel varje gång man går i den. Den här guiden visar hur du räknar ut måtten och bygger en trätrappa till en altan, och hur du tänker när trappan ska gå i en slänt.

Räkna ut steghöjd och stegdjup

Grunden för en bekväm trappa är förhållandet mellan steghöjd, alltså hur högt varje steg är, och stegdjup, alltså hur långt foten flyttas framåt. En gammal och välbeprövad tumregel är att två steghöjder plus ett stegdjup ska bli ungefär 63 cm, vilket motsvarar ett normalt steg. Utomhus fungerar det bra att ligga mellan 60 och 65 cm, vilket också är det spann Svenskt Träs byggbeskrivningar anger.

Utomhustrappor kan gärna vara lite flackare än trappor inomhus, med lägre steg och djupare plansteg. Det känns tryggare när trappan är våt, och det ser generösare ut mot en altan. Håll steghöjden mellan ungefär 14 och 20 cm, stegdjupet på minst 25 cm och lutningen mellan cirka 17 och 30 grader. En trappa med normal lutning har ungefär 15 cm steghöjd och 30 cm stegdjup. Tabellen visar några kombinationer som ger ungefär 63 cm.

Steghöjd	Stegdjup	2 x höjd + djup	Karaktär
19 cm	25 cm	63 cm	Brantast rimliga utetrappa
18 cm	27 cm	63 cm	Vanlig altantrappa
16 cm	31 cm	63 cm	Bekväm och flack
15 cm	33 cm	63 cm	Mycket bekväm utetrappa
14 cm	35 cm	63 cm	Trappa i slänt eller parkmiljö

Så räknar du för din trappa

Mät först den totala höjden från marken där trappan ska sluta till altanens överkant. Säg att den är 72 cm. Dela höjden med en steghöjd du tycker verkar lagom, till exempel 18 cm, så får du 4 steg. Justera sedan så att alla steg blir exakt lika höga: 72 delat med 4 blir 18 cm per steg. Stegdjupet blir då 63 minus 2 x 18, alltså 27 cm.

Notera att antalet plansteg är ett färre än antalet steghöjder när det översta steget är altanen själv. Med fyra steghöjder får du alltså tre plansteg, och trappans längd blir 3 x 27 = 81 cm. Rita gärna trappan i skala på ett rutat papper eller i ett enkelt ritprogram innan du sågar, det är den enklaste ritning du kan göra och den avslöjar fel direkt.

Material och verktyg

Trappan byggs av tryckimpregnerat virke, och de delar som står på eller nära marken ska vara i markklass NTR/A. Vangstyckena, de sneda sidostyckena som bär stegen, görs oftast av 45 x 220 eller 45 x 245 mm. Planstegen kan göras av två brädor trall i 28 x 120 eller 34 x 145 mm, beroende på stegdjupet.

Till sågningen behövs en cirkelsåg och en handsåg för att ta ur hörnen, samt vinkelhake och vattenpass. Skruva med rostfri trallskruv och använd varmförzinkade vinkelbeslag för infästningen mot altanen. Vill du slippa såga vangstycken själv finns färdiga vangstycken och kompletta altantrappor att köpa.

Välj gärna sågat eller räfflat virke till planstegen, eftersom en sträv yta är mindre hal än en hyvlad. Alla bärande delar bör vara konstruktionsvirke i minst hållfasthetsklass C14, och skruv, beslag och bult ska vara rostfria eller varmförzinkade.

Bygg trappan steg för steg

Arbetsgången är densamma för de flesta trätrappor utomhus, oavsett om de har två eller åtta steg. Läs igenom alla steg innan du börjar kapa.

Rita och såga vangstyckena

Lägg virket plant och rita ut stegen med en vinkelhake, där ena skänkeln visar steghöjden och den andra stegdjupet. Flytta vinkelhaken längs brädan och rita varje steg. Kom ihåg att dra av planstegets tjocklek från det nedersta steget, annars blir det första steget högre än de andra.

Såga med cirkelsågen nästan in till hörnen och avsluta med handsåg, så att du inte sågar in i vangstycket och försvagar det. Använd det första vangstycket som mall för de övriga. En trappa bredare än ungefär 90 cm behöver ett tredje vangstycke i mitten så att stegen inte sviktar.

Förankra trappan

Trappans nedre del ska stå på ett stabilt underlag som inte rör sig vid tjäle. Det vanligaste är en eller två plintar eller en gjuten platta på packad makadam. Låt inte träet stå direkt mot jorden. Överdelen fästs i altanens bjälklag eller fris med vinkelbeslag, så att trappan sitter fast men kan monteras loss om den behöver bytas.

Montera planstegen

Skruva fast planstegen med två skruvar i varje vangstycke och låt dem sticka ut 2-3 cm framför vangstycket. Håll 5-8 mm mellan brädorna i samma steg så att vattnet rinner av. En trappnos eller en rundad framkant gör steget tydligare och minskar risken att halka. Kontrollera att varje steg ligger i våg eller har ett mycket svagt fall framåt, ungefär 1:50, så att vatten inte blir stående och fryser till is på vintern.

Alternativ utan sågade vangstycken

Den som inte vill såga ur vangstycket kan i stället skruvlimma små stödklossar, till exempel 34 x 45 mm, på insidan av ett rakt vangstycke och lägga planstegen på dem. En annan variant är att fälla in stegen i spår i vangstyckena. Båda metoderna behåller vangstyckets fulla höjd och blir därför starkare än en urtagen bräda. En gängstång på 10 mm med bricka och mutter genom båda vangstyckena håller ihop en bred trappa effektivt.

Bygga en lådtrappa med breda steg

Till en altan eller en ytterdörr med liten höjdskillnad är en lådtrappa ofta enklast. Varje steg byggs som en rektangulär ram av regelvirke med trall ovanpå, och den övre ramen står på den undre. Ramar av 45 x 170 mm med 28 mm trall ger en steghöjd på knappt 20 cm, vilket är i överkant men fungerar för två eller tre steg. Vill du ha lägre steg väljer du 45 x 145 mm i ramen.

Bygg bottenramen först, rikta den med vattenpass och stötta den mot plattor eller plintar där marken är ojämn. Lägg trallen på det nedre steget innan den övre ramen skruvas fast, och låt trallen sticka ut något så att du kan kapa en rak framkant med sänksåg eller cirkelsåg. Stora plansteg blir dessutom en plats för krukor eller en stol.

Bygga trappa i slänt

En trappa i en slänt i trädgården byggs på ett annat sätt. I stället för vangstycken läggs varje steg direkt i marken, med en sättsteg av tryckimpregnerad regel, sliper, kantsten eller natursten som håller jorden på plats. Planstegen fylls med grus, stenmjöl eller plattor.

Räkna på samma sätt som ovan, men välj låga steg och djupa plansteg, gärna 14-15 cm i höjd och 33-35 cm i djup. Om slänten är lång kan steget varieras med ett vilplan var åttonde till tionde steg. Förankra sättstegen med armeringsjärn eller pålar som slås ned i marken, och se till att vattnet kan rinna av åt sidan så att trappan inte eroderar.

Räcke och säkerhet

En trappa med få steg behöver normalt inget räcke, men när trappan blir högre behövs ledstång eller räcke för att den ska vara säker. Boverkets byggregler kräver skydd mot fall där det behövs, och för trappor i bostäder anges krav på ledstång vid fler steg eller större höjd. Kontrollera vad som gäller för just din trappa med kommunen, särskilt om den hör till en altan som kräver bygglov. En ledstång sätts normalt cirka 90 cm över stegnosen, och den ska gå att greppa hela vägen.

Tänk också på halkan. Obehandlad och oljad trall blir hal av alger och löv, så borsta stegen regelbundet och välj gärna räfflad trall eller halkskydd i framkanten. Belysning i stegen eller vid trappans fot gör trappan säkrare på kvällen. Täckmålar du trappan, välj en färg som går att blanda med halkskydd, och vänta tills virket har en fuktkvot under ungefär 16 procent innan du målar.

Vanliga misstag

Det vanligaste felet är ojämna steghöjder. Redan en centimeters skillnad mellan två steg gör att man snubblar, eftersom kroppen vänjer sig vid rytmen efter första steget. Mät därför höjden noga och räkna först, såga sedan.

Andra vanliga fel är att trappan står på jord och sjunker, att vangstyckena är för klena så att stegen sviktar, och att man glömmer att dra av plansteget i det nedersta steget. Bygger du trappan i samband med en ny altan, läs gärna guiden om att bygga altan för hur stomme och trappa hänger ihop.

Vanliga frågor

Några frågor återkommer nästan alltid när man ska bygga sin första utetrappa.

Hur bred ska en trappa utomhus vara?

Minst 80-90 cm för att två fötter ska få plats bekvämt, men en utetrappa blir trevligare när den är bredare, gärna 120 cm eller mer. Blir den bredare än ungefär 90 cm behövs ett extra vangstycke i mitten.

Hur högt kan en trappa vara utan räcke?

Det finns ingen enkel siffra som gäller överallt, eftersom kraven beror på fallhöjd, antal steg och om trappan hör till en bostad. Två eller tre låga steg klarar sig ofta utan, men ju högre trappan blir desto mer talar för ledstång. Fråga kommunen om du är osäker.

Vilket virke håller längst i en utetrappa?

Tryckimpregnerat virke i klass NTR/A för delar mot mark och där personsäkerheten beror på konstruktionen, och NTR/AB för övriga delar ovan mark. Lärk och värmebehandlat trä fungerar också, men kräver att trappan inte står mot marken.