Så bygger du trall - steg för steg

Att bygga trall är ett av de mest tacksamma projekten för den som vill snickra själv. Tekniken är enkel, men det är en handfull mått som avgör om trallen ligger plan och fin i tjugo år eller börjar svikta, spricka och ruttna efter fem. Den här guiden går igenom dem: virke, avstånd mellan reglar, skruv, springor och skarvar.

Grundprinciperna

En trall består av tre lager. Längst ner finns grunden, oftast plintar i betong. Ovanpå plintarna ligger bärlinor, kraftiga balkar som bär konstruktionen, och på dem reglar eller bjälkar. Överst skruvas trallbrädorna.

Tre saker gäller oavsett storlek: trät får aldrig ligga direkt mot mark, luft måste kunna cirkulera under trallen, och vatten ska kunna rinna av och ut. Nästan alla problem med trall, från mögel till röta, beror på att någon av dessa brister. Ska du bygga en hel altan med räcke och trappa finns mer om det i guiden om att bygga altan, och för en låg trall direkt på tomten i guiden om att bygga altan på mark.

Välj virke

All bärande konstruktion ska vara tryckimpregnerat virke. Plintnära delar och allt som kan bli liggande i fukt eller mot mark ska vara klass NTR A, medan reglar och trallbrädor ovan mark klarar sig med NTR AB. Använd NTR A för bärlinor och reglar om trallen ligger lägre än ungefär 30 cm över mark, där luftväxlingen är sämre.

Den vanligaste trallen är tryckimpregnerad furu i 28 x 120 mm. Tjocklekarna 22, 28 och 34 mm och bredderna 95, 120 och 145 mm är standard. 22 mm passar bara små ytor, trappsteg och detaljer, eftersom den kräver tätare reglar, medan 34 x 145 mm tål längre spann och känns stadigare. Det finns också hårda träslag, värmebehandlat trä och komposit. Välj en rak och kvistfattig kvalitet, och tänk på att rillad trall ger bättre fäste för fötterna men samlar smuts i rillorna.

Varje bräda har en kärnsida (mot trädets mitt) och en splintsida, och här går råden isär. Vissa tillverkare och byggvaruhus säger att den finaste sidan ska upp, och kärnsidan när båda ser lika bra ut, eftersom den är tätare och flisar mindre. Andra rekommenderar kärnsidan nedåt för tryckimpregnerad furu, så att en eventuell kupning leder bort vatten i stället för att samla det. Följ tillverkarens anvisning om den finns, och var konsekvent över hela ytan.

Dimensioner och c/c-avstånd

Avståndet mellan reglarna, mätt från centrum till centrum och därför kallat c/c, styr hur mycket trallen sviktar. Det beror på trallbrädornas tjocklek och på om du lägger dem rakt eller diagonalt.

Trallbräda	Rak läggning, max c/c	Diagonal läggning (45°), max c/c
28 x 120 mm furu	600 mm	400 mm
34 x 145 mm furu	800 mm	600 mm
Komposit	Enligt tillverkare, ofta 300-400 mm	Ofta 250-300 mm
Hårt träslag 21-25 mm	Enligt tillverkare, ofta 400-500 mm	Ofta 300-400 mm

Vill du ha en extra stadig trall, till exempel under ett tungt utekök eller en badtunna, minskar du avståndet. Även med 34 mm trall, som klarar c/c 800 mm, är det klokt att hålla 600 mm om du kanske vill ställa ett spabad på trallen i framtiden. Lägger du 22 mm trall räknar du med c/c 400-450 mm. Värdena ovan är riktmärken för vanlig privat altan, inte för tunga punktlaster.

Reglar och bärlinor

Reglarna bär trallen mellan bärlinorna, och deras dimension styrs av avståndet mellan bärlinorna. Med 45 x 145 mm som reglar klarar du ett spann på ungefär 2,2-2,5 meter, och med 45 x 195 mm ungefär 3-3,5 meter vid c/c 600. Bärlinorna, ofta dubbla 45 x 145 eller 45 x 195 skruvade ihop, vilar på plintar med ungefär 1,5-2 meters avstånd. För en större altan, eller en som byggs högt, bör en konstruktör eller en spännviddstabell från tillverkaren styra dimensionerna.

Förbered marken

Rensa ytan från gräs och matjord, jämna till och lägg en markduk för att hindra ogräs. Täck duken med ett lager makadam så att den ligger kvar och vatten dräneras bort. Se till att marken lutar svagt från huset.

Placera plintarna så att bärlinorna får jämnt stöd. Gräv till frostfritt djup eller ställ plintarna på packat grus, beroende på markförhållanden och hur hög trallen ska vara. Låt trallen ha minst 10-15 cm luft till marken, gärna mer, och lämna öppningar i sockeln så att luften faktiskt kan röra sig.

Bygg stommen

Montera bärlinorna på plintarna med stolpskor eller plintbeslag, och kontrollera att de ligger i våg sinsemellan. Ge dem ett svagt fall på ungefär 1:100, alltså 1 cm per meter, bort från huset om trallen ansluter mot en vägg.

Lägg sedan reglarna tvärs bärlinorna med rätt c/c. Använd en mall, en regelbit kapad i exakt rätt längd, så blir avståndet lika överallt. Fäst reglarna med balkskor om de ska ligga i nivå med bärlinan, eller med vinkelbeslag och skruv om de vilar ovanpå. Kontrollera diagonalerna så att stommen blir rätvinklig, och låt reglarnas ovansida ligga exakt i samma plan: det är här planheten avgörs, inte när brädorna skruvas.

Innan brädorna läggs kan du häfta remsor av syllpapp eller en självhäftande regeltejp på reglarnas ovansida. Remsan ska vara något bredare än regeln så att den viks ned längs sidorna och leder vattnet bort. Det skyddar stommen mot det vatten som rinner ned genom springorna och blir stående mellan bräda och regel, vilket är där röta oftast börjar. Planerar du en fris runt kanten sätter du samtidigt in kortlingar mellan reglarna där frisbrädorna behöver stöd.

Lägg trallbrädorna

Låt gärna trallen ligga ett dygn eller två på platsen innan du börjar, luftigt staplad med ströläkt mellan lagren, så att den hinner anpassa sig till luftfuktigheten. En bräda som känns tung är nyimpregnerad och blöt, och den kommer att krympa i bredd när den torkar, vilket påverkar hur stora springor du ska lämna.

Börja längst ut eller längs den kant som syns mest, med en rak bräda som referens. Låt brädorna sticka ut några centimeter över stommen i ändarna, allt från 2-3 cm upp till 5-10 cm beroende på hur mycket de varierar i längd, och kapa dem i en rak linje när allt är lagt. Det ger en mycket snyggare kant än att kapa varje bräda i förväg.

Mät avståndet till husväggen från båda ändarna av den första brädan och kontrollera det igen var tredje bräda. Skiljer det sig fördelar du skillnaden över flera springor, så slipper du en kilformad sista bräda. Lämna de två sista brädorna oskruvade, mät och klyv den sista i rätt bredd och vänd den klyvda kanten in mot huset där den syns minst.

Springor

Lämna en springa mellan brädorna så att vatten rinner av och trät kan svälla. För tryckimpregnerad furu som är torr är 5-7 mm vanligt, och vissa anvisningar anger 3-5 mm. Är brädorna nylevererade och blöta krymper de, så då räcker 2-4 mm, och en del tillverkare lägger till och med riktigt blöt trall dikt an eftersom den krymper till 2-3 mm springa när den torkat. Använd distanser, till exempel en spik eller ett par plastkilar, så blir springan jämn hela vägen. I ändarna mot vägg lämnar du 10 mm.

Skruv

Använd trallskruv som är gjord för ändamålet, rostfri i klass A2 eller A4 eller med ett ytskydd i korrosionsklass C4 eller C5 som är godkänt för tryckimpregnerat trä. Vanlig förzinkad skruv rostar och ger svarta ränder. A2 räcker i normalt läge, medan A4 är värt pengarna nära pool, hav, sjö eller en saltad uppfart. Rostfri skruv är dessutom ohärdad och tål att trät rör sig utan att gå av.

Trallens tjocklek	Skruv
22 mm	4,2 x 42 mm
28 mm	4,2 x 55 mm
34 mm	4,8 x 75 mm

Skruva två skruvar per regel, 15-20 mm från brädans kant, i en rak linje över hela trallen. Skruvhuvudet ska hamna i nivå med ytan eller högst 1 mm under, inte djupare, annars samlas vatten i hålet. Vill du inte se några skruvhuvuden finns dolda system där skruven går in snett från brädans kant med hjälp av en särskild mall. Förborra 2-3 cm från brädans ände så att den inte spricker. En skruvdragare med momentinställning och en bits som passar skruven sparar mycket tid.

Skarvar

Skarva alltid på en regel, aldrig mellan. Vid skarv sätter du gärna en extra regel bredvid den befintliga så att båda brädändarna får eget stöd, och lämnar 3-5 mm mellan ändarna. Sprid ut skarvarna så att de inte hamnar på samma regel i två rader efter varandra. Snyggast blir trallen om du planerar brädlängderna så att skarvarna följer ett mönster, eller undviker dem helt med långa brädor.

Kapning och kantbräda

När alla brädor ligger, knäpp ett snöre eller spänn en rak regel längs kanten och kapa alla ändar på en gång med cirkelsåg eller kapsåg. Stryk ändträet med ändträskydd eller olja, eftersom trät suger vatten snabbast där.

Ett snyggare alternativ till synligt ändträ är en fris, en bräda som löper runt kanten med 45 graders gering i hörnen och som täcker brädändarna. Frisen skruvas i de kortlingar du satte in i stommen, med samma springa mot trallen som brädorna har sinsemellan. Avsluta sedan gärna med en kantbräda eller en sockel. Lämna då luftspalter eller använd spaltbräder, så att ventilationen under trallen inte stängs av.

Behandla trallen

Tryckimpregnerad trall behöver ingen behandling för att hålla, men den grånar, spricker lättare och blir flisig utan skydd. Råden om när du ska börja går isär: vissa rekommenderar olja inom några veckor efter montering, andra att vänta en sommar tills nyimpregnerad trall har torkat ut. Tumregeln är att trät ska suga upp vatten, så droppar som pärlar sig på ytan betyder att det är för tidigt. Behandla sedan med träolja, gärna pigmenterad om du vill behålla färgen, och räkna med att tvätta och olja om ungefär en gång per säsong. Ett alternativ är att såpskura trallen varje år, vilket beskrivs i guiden hur såpar man trall.

Vanliga misstag

De misstag som återkommer är nästan alltid desamma. För stort c/c-avstånd ger en svajig trall. Trä direkt mot mark eller utan luft under ruttnar. Fel skruv rostar och missfärgar. För små springor gör att brädorna trycker mot varandra när de sväller, och skarvar mellan reglarna ger brädändar som lyfter. Håll dig till måtten i guiden och kontrollera våg och diagonaler innan varje nytt steg, så undviker du alla.

Vanliga frågor om att bygga trall

Här är svaren på de frågor som oftast dyker upp när trallen ska läggas.

Hur mycket trall går det åt?

Räkna ytans längd gånger bredd och dela med brädans täckande bredd plus springa, alltså ungefär 0,125 m för 120 mm bräda med 5 mm springa. En yta på 4 x 5 meter behöver då ungefär 160 löpmeter trall. Lägg till 10 procent för kap och skarvar, och mer om du lägger diagonalt.

Hur många skruvar behövs?

Med två skruvar per regel och c/c 600 mm blir det ungefär 28 skruvar per kvadratmeter för 120 mm trall. Tätare reglar eller smalare brädor ger fler, så köp hellre en förpackning för mycket än för lite.

Kan man lägga trall direkt på gräset?

Nej. Trall och reglar som ligger mot jord eller gräs blir aldrig torra och ruttnar på några år, även om virket är tryckimpregnerat. Ta bort grästorven, lägg markduk och makadam och bygg upp stommen på plintar eller på ett packat bärlager.