Olika träslag och vad de passar till

Valet av träslag avgör hur ett bygge ser ut, hur länge det håller och hur mycket underhåll det kräver. Gran och furu dominerar allt byggande i Sverige, men för golv, möbler, bänkskivor och utomhusbruk finns det goda skäl att titta på andra sorter. Här går vi igenom de vanligaste träslagen, vad som skiljer dem åt och vad de passar till.

Barrträ och lövträ

Träslag delas grovt in i barrträ och lövträ. Barrträ, som gran, furu och lärk, växer fort, är relativt mjukt och lätt och används till nästan all stomme, panel och virke. Lövträ, som ek, bok, björk och ask, växer långsammare och är i regel hårdare och tyngre, vilket gör det till förstahandsvalet för golv, trappor och möbler.

Indelningen säger inte allt. Balsa är ett lövträ men extremt mjukt, och lärk är ett barrträ som är både hårt och tåligt. Det som avgör om ett träslag passar är i stället densitet, hårdhet, naturlig beständighet mot röta och hur trät rör sig med fukten.

Jämförelse av vanliga träslag

Tabellen jämför de träslag du oftast stöter på i bygghandeln och hos snickare. Hårdheten är relativ och bygger på ungefärliga Brinellvärden, där furu ligger lågt och ek och bok högt. Densiteten är ett medelvärde för torkat virke och varierar med växtplats och tillväxt, men den ger en bra fingervisning: tyngre trä är i regel hårdare och slits långsammare. Beständighet utomhus avser trä utan tryckimpregnering eller annan kemisk behandling.

Träslag	Typ	Densitet, ca kg/m³	Hårdhet	Ute utan impregnering	Vanlig användning
Gran	Barr	460	Mjuk	Dålig	Reglar, takstolar, panel, spånskiva
Furu	Barr	520	Mjuk	Kärnved måttlig, splint dålig	Virke, panel, golv, möbler, fönster
Lärk	Barr	580	Medelhård	Måttlig till god	Fasad, trall, altan, båtar
Douglasgran	Barr	580	Medelhård	Måttlig	Fasad, trall, balkar
Cederträ, rött	Barr	450	Mjuk	God	Fasad, bastu, takspån
Björk	Löv	650	Medelhård	Dålig	Plywood, möbler, parkett, ved
Asp	Löv	400	Mjuk	Dålig till måttlig	Bastulavar, leksaker, tändstickor
Al	Löv	540	Mjuk	Dålig	Bastu, snickerier, rökning
Ask	Löv	680	Hård	Dålig	Verktygsskaft, möbler, golv, trappor
Bok	Löv	725	Hård	Dålig	Bänkskivor, möbler, parkett, skärbrädor
Ek	Löv	750	Hård	God	Golv, möbler, trappor, fönsterbänkar, tunnor
Valnöt	Löv	550	Hård	Måttlig	Möbler, inredning, faner
Teak	Löv	675	Hård	Mycket god	Utemöbler, båtdäck, badrum
Mahogny	Löv	600-680	Medelhård	God	Möbler, dörrar, båtar

Värdena är generella och varierar mellan enskilda plankor. Kärnved, den mörkare inre delen av stammen, är nästan alltid tåligare än splintved, den ljusare yttre delen. Asp är ett exempel på att källorna ibland är oense: den räknas ofta som rötkänslig, men har traditionellt använts till takspån och fungerar hyggligt där den kan torka upp mellan regnen.

De vanligaste svenska träslagen

Tre träslag står för det allra mesta av det som byggs i Sverige, och de har var sin roll. Det lönar sig att förstå skillnaderna eftersom de ofta säljs sida vid sida.

Gran

Gran är det vanligaste byggvirket i Sverige. Det är ljust, rakfibrigt och har små, fasta kvistar, och det är lätt att spika och skruva i. Gran suger dåligt åt sig impregneringsmedel och används därför nästan bara inomhus eller i skyddade konstruktioner, till exempel till reglar, takstolar, limträ och invändig panel.

Furu

Furu, eller tall, är lite mer kådrik och har en varmare, gulare ton som mörknar med tiden. Splinten tar lätt upp impregnering, och det är därför furu som används till tryckimpregnerat virke för altaner och staket. Furu är också ett populärt val till golvplank, snickerier och furumöbler. Kärnfuru, med mycket kärnved, har god naturlig beständighet och används till fönster och byggnadsvård.

Björk

Björk är det vanligaste svenska lövträet. Det är ljust, jämnt och ganska starkt, men ruttnar snabbt utomhus. Björk används mycket till plywood, möbler och inredning, och är en av de bästa vedsorterna.

Hårda träslag

Hårda träslag passar där ytan utsätts för slitage, stötar och tunga laster. Ett hårt trä behåller ytan längre och får färre märken av möbelben, klackar och tappade föremål, men det är också tyngre och kräver skarpare verktyg.

Ek är det klassiska valet för golv och trappor i Sverige. Det är hårt, har ett tydligt ådringsmönster och är dessutom naturligt beständigt tack vare garvsyran, vilket gör att det även tål utomhusbruk bättre än de flesta lövträn. Ek reagerar med järn och kan få svarta fläckar, så använd rostfri skruv. Bok är ännu jämnare och hårdare i ytan och används ofta till bänkskivor och skärbrädor, men det rör sig mycket med fukten och passar inte i våtrum. Ask är segt och elastiskt och används traditionellt till verktygsskaft, och fungerar fint som golv och trappsteg.

Ska du välja golv är ett trägolv eller parkettgolv i ek det säkraste valet för hallar och kök, medan furu och gran ger ett mjukare och varmare golv som får patina av märken med åren.

Träslag för utomhusbruk

Utomhus är beständigheten mot röta viktigare än hårdheten. Trä som ligger fuktigt en längre tid bryts ned av svamp, och bara ett fåtal träslag klarar sig bra utan behandling.

Lärk och douglasgran har mycket kärnved med god naturlig beständighet och används till fasader, trall och altaner utan impregnering. De grånar med tiden om de inte behandlas. Cederträ och teak klarar sig ännu bättre och används till fasad, bastu och utemöbler. Teak innehåller naturliga oljor som gör det mycket tåligt, men för att behålla färgen behöver det oljas regelbundet, se guiden om att behandla teakmöbler.

För de flesta altaner och staket är ändå tryckimpregnerad furu det vanligaste och mest prisvärda valet, men även där finns alternativ i trall av lärk, värmebehandlat trä eller komposit. Läs mer i guiden om att bygga trall.

Fuktkvot och torkning

Fuktkvoten är vattnets vikt i förhållande till den torra vedens vikt, och den påverkar både hållfasthet och hur mycket trät rör sig. Nyfällt trä kan ha en fuktkvot på långt över 60 procent. Lufttorkat virke hamnar runt 15-20 procent, medan virke till snickerier och möbler inomhus torkas ned till ungefär 6-10 procent.

Bygger du inomhus med virke som är för fuktigt krymper det när det torkar, och då uppstår springor i golv och panel och sprickor i möbler. En enkel fuktkvotsmätare visar om virket är redo. Ett golv av massivt trä bör läggas när fuktkvoten ligger nära den som rummet kommer att ha under eldningssäsongen.

Svenska och importerade träslag

De flesta träslag i tabellen växer i Sverige eller i närliggande delar av Europa. Ek, ask, bok och björk finns som svensk eller europeisk vara, och lärk och douglasgran odlas i begränsad omfattning här men importeras också. Tropiska träslag som teak och mahogny kommer långväga ifrån, och en del av dem avverkas olagligt eller på ett sätt som skadar skogen.

Välj därför gärna virke med FSC- eller PEFC-märkning, som visar att träet kommer från ett certifierat skogsbruk. För utomhusbruk finns i dag också modifierat trä, till exempel värmebehandlad furu eller ask, som får hög beständighet utan tropiska träslag.

Så väljer du rätt träslag

Utgå från var trät ska sitta och vad det ska tåla. Ska det bära en konstruktion inomhus räcker gran. Ska det synas och tåla slitage, välj ek, ask eller bok. Ska det sitta ute och du vill undvika impregnering, välj lärk, kärnfuru, cederträ eller teak. Till fönster och dörrar är långsamvuxen, rakvuxen furu med få och små kvistar det traditionella valet i Norden, eftersom den slår sig lite och tål väder.

Tänk också på hur trät rör sig. Alla träslag krymper när de torkar och sväller när de blir fuktiga, men lövträ som bok och björk rör sig mer än barrträ. Låt trä acklimatisera sig i rummet några dagar innan du bygger, och välj hyvlat virke med rätt fuktkvot för inomhusbruk.

Ytbehandlingen gör stor skillnad för hur trät åldras. Träolja framhäver ådringen och skyddar mot fukt, lack ger en hårdare yta på golv och bänkar, och lasyr eller täckfärg skyddar utomhus mot sol och regn. Vill du veta mer om att bygga med trä finns guider om att sätta upp träpanel på vägg inomhus och om att slipa golv.

Vanliga frågor

Här är korta svar på några frågor som ofta ställs om träslag.

Vilket är det hårdaste svenska träslaget?

Bland träslag som växer i Sverige hör avenbok, ek, bok och ask till de hårdaste, med en densitet på omkring 700-800 kg/m³. Avenbok är hårdast men finns sällan i bygghandeln, så i praktiken är ek och bok de hårda träslag du hittar.

Är furu eller gran bäst?

Det beror på användningen. Gran är rakare och har fastare kvist, vilket gör den bra till stomme och invändig panel. Furu tar upp impregnering bättre och har en tåligare kärnved, så den passar bättre för utomhusbruk och golv.

Vilket träslag passar till bänkskiva?

Ek och bok är de vanligaste valen, eftersom de är hårda och täta. Ek tål fukt bättre än bok, men båda behöver oljas regelbundet, särskilt runt diskbänken.